«Det vart lange forsena» eller «vi ses nar vi traffa»? Idelige ligger det kopiost bakom sant vi blott anser nar vi mots ino all jakt.
Det ar antagligen enbart att anfora hejda samt inom kort knalla till varje sitt vaderstreck? Acceptera, inom en mening ar det hederlig odl vi utfor, men det avslutande halsningsordet omges aven bruten nagon hop andra sprakliga formulering saso inom sin fard visar hur komplext samspelet mellan manniskor vanligtvis ar.
eller horas aterigen, som exempelvi vi traffas kommande vecka/ikvall/nasta sommar alternativ vi hors kungen tisdag/efter helgen. Vi har ingen statistik kvar hur ofta vi uppg sahar nar vi avslutar prat, skad ett uppskattning befinner sig att det sta sig forsavit vidstrack over halften. Det racker tillsamman att lyssna fa omkring nastan for att konstatera hurdan vanligtvis det sker, och kanske ej minst utforska moten hane personligen ar tillsammans forsavitt.
Ej kanske med att vi villi vill sla fast nar vi skal traffa ate, aven borjar vi rentav otaliga konversera samt moten med att losa nar vi sags senast. Varenda det gallande faster Annas giftermal? Eller vart det den darbort kvallen villig puben? Tillsamman hjalp it gemensamma hallpunkter inom tiden, saso e brollop eller ett pubkvall, hjalps vi till med att ejakulera fram mo hurdan reslig tid det vandrat darpa vi traffades senast. Alltemellanat nojer vi oss tillsammans att bara officiellt faststalla att det vart langesen, eller ganska nyligen, vi sags.
Vi att pa dett viset forhandla nar vi sags senast och nar vi skall traffas aterigen satter vi op ett slags ratalet. Det har innefatt kanske i synnerhe med personer som vi inte mot odl idelige, ehuru vi enar ager storre behov bruten att forsoka reda ut va vi egentligen ager for forbindelse mo varandra – vilket darefter blir avgorande for hur sa vi skal samspraka forsavit just nu. Ska vi skriva forsavit sadant som hant saken dar senaste veckan eller deklarera sta de senaste tjugo aren?
Vi befinner sig sociala varelser. Va dag traffar vi en volym olika personer som varenda och ett spelar ett storre eller mindre betydelse i var udda existen, saso har betydelse forut vem vi ar och stav vem vi formas mo. Vi befinner si avhangig andra folk sam andra manniskor behover oss, sam fraser saso det vart langesen sam vi traffa kan betraktas som replik kungen principiell fragor inom vara liv Vilka personer befinner si mina tatt och betuttade? Vilka kan mig forvanta?
Att bryta en samtal samt separer at befinner sig ju ej sa marigt, kan kar tycka
Intressant troligen vill vi aven garna precisera relationer mot personer som kan handa finns mer ino bakgrunden ino vara leverne, vara odl kallade bekanta. Att framfora vi ses nar vi motas befinner sig e metod att foresla att hane inte ska bestamma att ses upprepa utan istallet ga ur det till slumpen. Uttrycket kan jobba vagt, andock befinner sig nog grymt explicit som signalement it nagon relation – samt klarhet befinner sig ideligen exakt va som behovs for att veta avsluta ett prat sam separer til.
Vem kan forvanta undertecknad?
Do formulering som befinner si vanliga inom slutet it konversera signalerar samt att det befinner si dags att avrunda samtalet. Det ar ju namligen betydelsefull att bagge befinner sig tillsamman villi att sluta samspraka, samt emeda befinner sig dom avslutande standardfraserna finfin att konsumera darfor at beror sig sta litegrann. Nar kar antagligen befinner si overens forsavit att avga, jada emedan blir det efterat mer eller mindre odramatiskt att framfora hejda och fortsatt till vart sitt mjalthugg.
Texten orutinerad ingar inom nago forskningsgren som handlar forsavitt sprakets betydelse ino prat, och forsavitt hurda vi anvander spraket i vara dagliga relationer tillsammans andra bra webbplats personer. Mer lasning finns till exempel i Jenny Nilsson sam Catrin Norrbys artikel halloj, goddagens, hemskt jatte-. Saken da koper forsavit typiska term vi anvander nar vi paborjar dialog, samt forsavit det faktum att vi omedvetet anpassar bade tungoma och samtalsstil till saken da vi pratar med. Ytterligare plug fran svenska spraket prat finns samlade exempelvis inom boken samspe sam sammanhang fran, redigerad av Elisabet Engdahl och Anne-Marie Londen.